Bilproblem

Sirocco verkar tycka att det blir otäckare om något att åka bil. Problemet började nog förra sommaren. Från början var det inga problem. Han la sig och sov bara. Helt lugn och fin, inga problem. Förra sommaren märkte jag att han flåsade som galen i bilen. Från början trodde jag att det berodde på värmen. Köpte kylduk, kilade fast buren fram hos mig för att ha bättre koll och för att ha honom närmare ac:n. Vände den kalla luftströmmen mot han, testade att ha öppna fönster, erbjöd vatten. Försökte med allt och led med han. Ingenting hjälpte.

Jag tänkte; det blir bättre till hösten när det är svalare. Det blev det inte. Ibland tycker jag det verkar någorlunda lugnt men ibland flåsar han som besatt. Han har svårt att vara still och han skakar.

Jag har köpt bil sele och haft han fram hos mig. Men han kryper så långt han kan och försöker febrilt att klättra upp i mitt knä. Det känns inte säkert att köra med en hund i knät och inte säkert att sitta och flytta till baka honom med ena handen minst varannan minut heller. Så jag återgick till buren.

Han är ok så länge bilen är still och även på hemvägen om vi kört en kort sträcka till skogen eller liknande. Då verkar det som han vet att det blir lika kort resa hem. Jag lider med honom och undviker att åka med han i bilen när det går. Fyra dagar i veckan åker vi dock till jobbet och det är hemskt. Han stretar emot när vi närmar oss bilen. Skakar. Men tapper som han hoppar han in själv när jag säger åt honom att göra det. Det känns viktigt att han hoppar in själv, jag gör vad jag kan för att han inte ska märka hur mycket jag hatar situationen.

Men hundar lurar man inte så lätt, han vet att jag vet. Han märker att jag skulle göra vad som helst för att han ska slippa.

Jag har fått tips om att täcka över buren och det ska jag testa. Han kanske blir tryggare då. Övriga alternativ är att börja om med selen. Ta det lugnt, ta med han ut och sätta fast han utan att åka någon stans. Sen åka bara runt kvarteret. Muta med leverpastej så fort han är lugn. Låta honom krypa runt i bilen när den står still, leka och mata med godsaker. På så sätt kanske bilen kan bli en kul och bra plats igen. Det man gör innan något jätte roligt händer precis som förr. Agility träning, långtur i skogen, sökkurs eller nått annat skoj.

Sista alternativet är lugnande doft som man kan köpa hos veterinären. Vet inte vad det är riktigt men vet att det används på nyårsafton eller när helst hunden stressar upp sig.

Innan vi hittar en lösning åker vi ingen stans mer en till jobbet och så hem igen. Stackars lille kille, jag undrar vad som har hänt. Vad har skrämt honom så. Eller är han kanske åksjuk. Tapper är han i alla fall min lille älskling.

Chokladförgiftad

Den unge Sirocco lever som vanligt farligt. På torsdag kväll märkte jag att han var lite orolig och faktiskt ganska konstig. Han verkade ängslig och rädd och jag märkte att det kurrade lite oroväckande i hans mage. Jag tänkte att han kanske höll på att bli magsjuk eller att han fått i sig något olämpligt men tänkte inte mer på det. På natten vaknade jag av att han pep och var riktigt orolig så jag gick muttrande ut med han och han stirrade runt ett tag och kissade sedan. Väl inne drack han mängder med vatten men kom sen till ro och vi sov någon timme till.

Då väckte han mig och jag öppnade så han kunde gå och dricka igen, vilket han nöjde sig med. En timme senare eller så var det dags för morgon promenad med husse och när jag gick upp en halv timme senare pep han vid dörren och behövde akut gå ut och kissa igen.

På jobbet var han fortsatt orolig och ängslig och jag beslutade att ringa veterinären. Vi fick tid klockan 14,00 och efter att ha gått ut med han några gånger till åkte vi här ifrån om kring 13.00 då var han emellertid på bättrings vägen, lugnare och kunde sova, inte så kissnödig längre och jag avbokade hans tid och åkte hem. Lösningen uppdagades när jag fick tag på lillmatte som berättade att de hittat en tom Nobles ask på sitt rum.

Jag läste om symtomen av chokladförgiftning och de är som följer:

Oro och hunden verkar ängslig.
Ökad törst.
Ökad urinutsöndring.
Förhöjd puls.
Hjärtklappning.
Darrningar.
Kramper.
Död.

Det här visste jag mycket väl men om man inte vet att hunden ätit choklad så kan det mesta av detta vara symtom på annat. Tex. att hunden har fått i sig något olämpligt eller har ont. Då blir det också oroliga och dricker gärna mer en vanligt.

Hur som helst har vi pratat om att inte lämna choklad framme, eller uppe på bord, i lådor, eller någonstans över huvudtaget. Sirocco är fenomenal på att hitta och sluka allt möjligt, alla måste inse det nu!!