Sirocco är tydligen galen och inte lugn....

Hundarna hade hundvakt i helgen. En av hundvakterna mötte någon hund när hon var ute med Sirocco och han fick ett utbrott. Dessutom fick han utbrott på katten när hon jamade vid grinden och dessa incidenter ledde till att hundvakten nu anser att Sirocco är galen, till och med att man inte kan ha en sån hund.

JRT är inte för alla och min hund är knappast galen. Han är fullständigt normal två årig Jack Russell terrier. Men det är klart om man jämför med en golden så är hunden givet vis galen och lite till.

Sirocco och jag passar utmärkt ihop, kanske är vi galna båda två det vet jag inte, men vi har kul!

Vi är så lugna

Hundarna stannar på mitt kontor hela dagarna och det är inga problem. De vet precis när det börjar närma sig lunch och när vi snart ska hem. Då försöker de följa med mig ut om jag går någon stans och stirrar stint på mig gör de.

Vi skippade agilityn igår för matte var lat och hängig. Får väl ta nya tag nästa onsdag och köra skiten ur oss då.

Men nu ska vi snart hem. Först går vi en kort tur, sätter oss i bilen och åker till någon skogsväg där vi rastar lite och sedan handlar vi och åker hem. I kväll ska jag försöka orka gå en kort och lugn promenad med Timmy och sedan gå en snabb långpromenad med Sirocco.

Nu måste vi passa oss

Chefen kom in på morgon och talade om att våra arbetskompisar är trötta på Siroccos utbrott. Det är fullt förståeligt. Om han får syn på något djur utanför (riktigt eller inbillat djur spelar ingen roll) så får han utbrott. Han skäller så det hörs minst i hela Virserum och troligen i närliggande samhällen också. Inget vidare skoj om man just då sitter i telefon med en kund.

Troligen är det lugnast att han får vara instängd på mitt kontor tillsammans med Timmy (och för det mesta med mig också) förutom när vi går ut. Det är så vi gör för det mesta eftersom jag sällan tar kafferaster så det blir ingen stor skillnad.

Håll käften Sirocco, om du får sparken vet jag inte vad jag ska göra av dig på dagarna!!!

Ronja har det tufft.

Vi håller på med ett nytt försök gällande Sirocco och Ronja. Jag har suttit inne hos henne med illbattingen i koppel två kvällar nu. Sirocco tjuter och skäller på sitt allra bästa terrier sätt och skrämmer så gott som livet ur Ronja. Vi avslutade i går med att jag satt med Ronja i famnen precis inn till grinden på ena sidan och Sirocco satt på andra sidan och glodde på henne.

Vi använder en upp rullad tidning och hotar honnom med. Vi sprutar vatten på han och det går åt två personer som håller koll på honom. Vi tänker fortsätta på liknande sätt några veckor och hoppas att de bägge ska lugna ner sig snart. Om inget fungerar tror jag tyvärr att vi måste omplasera Ronja innan vintern. Hon är ensam och har tråkigt och när vintern kommer vill hon inte vara ute lika mycket och sitter då bara jämt inne på sitt rum ensam och övergiven. Det är faktiskt inget liv för en fin liten kattflicka.

Olydig liten skit hund

I går var Sirocco på hugget på agility kursen. Inte när det gällde agility men när det gällde allt annat. Han stack en gång, sprang in i skogen och var borta 5 minuter. Blev infångad av Doris matte och fick sitta i time out i en kvart. Han la sig i nära på vart enda gruff mellan andra hundar och skällde ut ett par okända hundar efter noter.

Men han tog balans bommen helt felfritt och sprang några varv i hopp - tunnel - hopp - tunnel banana. Tur att man har några såna kvällar för att riktigt kunna uppskatta när allt går bra!

Han må vara en olydig liten skit hund men han är min gulligaste lilla skithund i alla fall

Mera agility

Nu har vi lärt oss alla hinder utom 2 så nu börjar det hela likna agility. Nu bygger vi banor och lär oss handling. Det vill säga föraren ska lära sig att peka rätt och byta sida framför och bakom hunden för att styra den till rätt hinder i rätt ordning.

Sirocco kan redan och matte gör så gott hon kan. Det är svårare än man tror att hålla reda på hunden, sina egna ben, hindren, armana och godiset som ska vara i rätt hand för att belöna hunden vid rätt tillfälle. Men det går framåt och är hur kul som helst.

Det märks att Sirocco tycker det är roligare nu när det är lite svårare. Han lär sig så snabbt att han blir svårmotiverad när han redan kan och ska göra samma sak om och om. Då är det ingen utmaning och då vill han inte.

Jag tror att Timmy börjar känna av tassen igen, men jag avvaktar lite till innan jag beställer tid för cortison spruta igen. Han är pigg och glad, hoppar upp i soffan då och då och leker tom. ibland med leksaker så han mår ganska bara just nu.