Tuesday, October 21, 2008

Jack Russell Terrier

En sak som JRT:s är kända för är att de är fantastiskt duktiga på att träna sina människor. De är helt fenomenala på detta. De delar upp övningen i många små delmål så som vi själva gör när vi lär våra hundar konster och liknade. Därför vet människan oftast inte vad som håller på att hända. Rätt vad det är märker man bara att man har lagt sig till med någon speciell procidur och man vet inte hur det gick till.

För tillfället håller Sirocco på att träna mig i följande:

a) Om vi är i skogen eller någon annan stans där han trivs försöker han se till att vi aldrig vänder och börjar gå till baka i riktning mot bilen.
b) Om han misslyckas med det och vi befinner oss vid bilen så ska vi gå snabbt förbi den och under inga omständigheter in i den.

Han har hittills inte rönt några framgångar. Jag är envis och jag låter mig inte tränas till vad som helst. Dessutom är jag på min vakt och aktar mig noga.

Två saker har Sirocco dock lyckas träna mig till. Hur det hände vet jag inte riktigt men jag är duktig och gör som han lärt mig.

Det ena är att på morgonen när Sirocco varit ute med sin husse, sovit en stund till med matte, gosat och kramas en bra stund tills matte går upp och han och Timmy har ätit sin frukost blir han trött. Han blir så trött att han måste ligga i sin korg med huvudet lite utanför så han kan hålla koll på mig och Timmy utan att behöva röra sig. När jag sedan har ätit min frukost och gjort mig i ordning och det är dags att åka till jobbet lunkar Timmy till ytterdörren. Jag tar på skor, jacka och hänger på mig ryggsäcken. Sirocco rör inte en fena. Han kan inte, han er för trött. Om jag ropar på honom eller inte spelar ingen roll. Han sover, för trött, kan inte. Jag får gå och hämta honom. När jag trär kopplet över huvudet på honom så sträcker han på sig lite och lägger sig på rygg. Jag får lyfta upp honom och bära honom till ytterdörren. På vägen gosar vi lite och jag trycker den lilla trötta kroppen mot min och ger honom en puss innan jag släpper ner honom vid dörren och öppnar. Då som genom ett trollslag är tröttheten som bortblåst och han skuttar ner för trappan och halv springer till grinden.

Det andra han lyckas lära mig är kvälls rutinen. Någon stans mellan 22 och 23 på kvällen går vi på natt kissen. Jag hinner inte avsluta meningen "nu går vi och kissar" förrens Sirocco har studsat från ryggläge i ett språng ut i hallen (han vänder i luften) Timmy och jag lunkar till ytterdörren och under tiden springer Sirocco mellan oss och dörren en 5 varv och enligt hans uppsyn så säger han "kommer ni, kommer ni, är ni på väg, SKA NI KOMMA DÅ) ut går vi och kissen tar bara någon minut. När vi kommer in däremot så finns det ingen energi kvar i den lille. Han hoppar upp och lägger sig på soffan. Nu ska det sovas. Nu är det ryggläge som gäller. När jag sen reser på mig, stänger av tven och säger "nu sover vi" går Timmy in och lägger sig i sin korg. Jag fixar toa sysslorna och släcker alla ljus utom i TV rummet för där ligger Sirocco kvar och kisar lite med ena ögat. Resa på sig kan han inte, han kan inte röra sig. Jag ska gå dit och hämta honom. Vi gosar i vanlig ordning och jag lägger honom försiktigt på min säng och ser till att täcket ligger skönt runt honom. Sedan släcker jag i TV rummet och kan själv lägga mig.

Jag vet inte hur detta gick till, som sagt hände sakta och blev till en procedur som nu måste upprepas varje morgon och varje kväll. De här två sakerna tycker jag om att göra. Det är såna där små mysiga stunder med min annars så tuffa hund. Det gör inget att han har på något listigt sätt tränat sin människa till detta, jag låter honom hållas. Men jag är på min vakt gällande alla försök från hans sida att träna mig vidare. Det får räcka med det han redan lärt mig.

Monday, October 20, 2008

Sökkurs


Åkte med Sirocco på sökkurs igår. OCH det var så ROLIGT. Tror faktiskt att jag aldrig har haft så roligt tillsammans med min hund. Att hålla på med en aktivitet där det går att ha lång lina på honom var ytterst underbart. Att slippa vara på helspänn och oroa sig för att han ska få syn på nått vilt och sticka. Eventuellt springa rakt över någon väg och bli överkörd eller göra sig illa och inte kunna ta sig till baka. Kanske kommer vi kunna träna inkallning som fungerar 100% men troligen inte. Självklart fortsätter jag att träna på det men det känns som att lång lina kommer vara vår bäste vän en lång tid framöver.

Hur som helst så åkte vi på kursen som hålls i närheten av Pataholm. Underbart område för övrigt med vackra vyer och mycket öppna ytor. Innan det blev dags att ta ut hundarna ur bilen förklarade jag för de andra deltagarna att min hund inte är det minsta aggressiv men att han låter som en galning när han träffar så många hundar för första gången. Sedan försäkrade jag att jag inte skulle släppa fram honom till någon så här i början och att han snart skulle lugna sig.

Sagt och gjort, jag tar ut Sirocco och bara för att göra mig löjlig så pep han lite glatt när han såg alla andra hundar men var för övrigt kolugn. Inte ett skall, inte tillstymmelse till utbrott, ingen ting. Förbaskade hund! Nej, jag blev glad så klart men det hela var lite pinsamt.

Sedan började vi med lite grund övningar. Mycket roligt för hundarna så klart för övningen gick ut på att springa fram till en figurant, få godis, springa till baka till matte och få godis igen. Sedan fick alla ta beslut om metod hunden ska använda för att tala om att den hittat någon. Antingen skall markering eller sökrulle. Sirocco har ett så kallat stående skall och skäller inte vid lek och liknade. Han gillar att apportera och hämta saker så jag beslutade att vi ska använda sök rulle.

Avslutnings vis fick sedan hundarna söka en person som gömt sig och alla klarade av det. Jätte kul var det. Sedan fikade vi innan vi åkte hem och de andra undrade var jag hade den galna hunden som fick utbrott vid möte med nya hundar?? Jag fick förklara lite skamset att han minnsann aldrig har börjat en kurs utan att få värsta utbrottet men om jag har tur så börjar han kanske att mogna en hel del och lugna ner sig.

Innan Sirocco och jag åkte hem passade jag på och lät han få springa av sig lite i lång linan och det var en trött liten kille som åkte hem. Helt fantasktiskt att få se sin hund helt ut tröttad och nöjd med tillvaron. Det kommer att bli mycket sök och spår framöver. Hur kul som helst!!

Någon som vill träna sök förresten? Man måste som sagt vara två. En figurant och en förare... i så fall hör av er till mig!!!

Nu ska jag kolla var jag lämpligast köper tjänsteteckne, sök rulle och lite annat smått och gott som jag hehöver.

Friday, October 3, 2008

Eskimo-3


Timmy får en kapsel Eskimo-3 varje morgon. Som Isländska är jag född med stark tro gällande fiskoljor i almenhet och fiskleverolja i synnerhet. Sedan jag föddes har jag hört om vilket mirakel medel fiskoljor är. De hjälper mot reumatism. Håller synen skarp, hjärnan i trim. Orkar inte räkna upp allt, oljan hjälper mot allt! ad droppar används inte på Island, dem behöver man inte när varje unge på hela landet äter Lysi som är fiskleverolja och full av a och d vitaminer samt alla de andra nyttigheterna. För några veckor sedan var jag på väg att ringa veterinären och beställa tid för corticon sprutor till Timmy. Han började halta igen och tiden stämde på ett ungefär. Ca 3 månader har han kunnat vänta mellan sprutorna.

Samtidigt började jag ge honom Eskimo-3 och någon vecka senare märkte jag att Timmy inte haltade längre. Jag bestämde mig då för att vänta lite till innan jag bestälde tid. Det var länge sen Timmy var så här pigg som han är nu. Igår gick vi till och med runt Gastebacken vilket vi inte gjort på minst ett år. Den rundan innebär nämligen en längre sträcka på landsväg/assfalt och den äldre herran har bara hängt med huvudet och visat klart och tydligt att han inte vill gå på såna vägar. Lugnt i samhället eller skogen tack. I går behövde jag inte ens ha honom kopplad, han gick fort med svansen lite halv högt på glada hundars vis. Väldigt bra kändes det och jag tror att det beror på mirakel oljan.

Hur som hels så hoppas jag att han får fortsätta att må så bra. Tänk om det är sant som alla på Island alltid sagt. Fiskolja hjälper mot allt, även mot onda hund tassar!