Det var med en dam som skulle hjälpa ett par med sina valpar. Vi tränade förbud och nej. Sirocco har vissa problem med nej och ger sig inte i första taget. Jag orkar inte gå in på exakt hur hon gjorde men hon var ganska ordentligt tuff mot han. Förbudet gällde korv på en talrik och efter hennes behandlig ville han inte gå i närheten av denna talrik, än mindre äta korven. Så vist kan man säga att det fungerade. Grejen är bara den att jag inte kan tänka mig att hålla på med så pass hårda metoder. Jag vet att jag måste vara konsekvent och bestämd med Sirre för annars tar han över fullständigt. Som det är så lyssnar han på vad jag säger, lyder om han anser det tjäna honom själv bäst och kommer till mig på Innkalning om han tycker det jag har att erbjuda är roligare än det han håller på med.
Om man antar att med så pass hårda metoder som att hissa upp honom i nackskinnet och ryta åt honom med hotfull stämma hjälper då är jag ganska säker på att det bara hjälper för stunden. Han kommer alltid att testa lite då och då för att se om det verkligen är förbjudet att göra som han vill. Och i så fall kommer vår relation att präglas av slagsmål och rytande så gott som jämt. Jag vill inte ha en sån relation till Sirocco! Därför tänker jag fortsätta som jag har gjort hittills, uppmuntra det jag anser bra uppförande, ignorera mindre bra uppförande, muta honom att välja mitt sätt framför sitt egna sätt då vi tycker olika och öva, öva, öva på saker som Innkallning och NEJ!
Sirocco är långt ifrån vuxen än och det är helt ok att han inte kan och fattar allt än. Vist är han envis och tuff, orädd är han också och påhittig som få. Men han är också väldigt gullig, lättlärd och mysig. Jag tror att jag ska koppla av lite, självklart måste han fatta att har jag sagt nej så är det nej. Men han behöver inte klara allt nu med det samma. Och det är inte bara han som är envis….. det är jag med.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment